Kullamannen 100 miles (161km) är inget att leka med. Det är ett lopp som sätter varje löpare på prov. Inte undra på att loppet är döpt till Kullmannen University of Suffering. Och pinades till den milda grad var precis vad Per Forsman och Linus “Johansson” Lindgren fick uppleva den dagen den 5 november med målgång dagen efter.
Vi gratulerar Per och Linus till en bragdinsats!
Vi gratulerar dessutom Anders och Katarina som sprang Sibirien Ultra 50 Km respektive Dödens Zon 22 Km!
Per beskrev själv sina förberedelser inför loppet så här:
Allt är packat och nerverna är på utsidan. Ca. 160-170 km terränglöpning mellan Båstad och Mölle är inget man skojar bort. Fredag 07:00 börjar äventyret och slutar förhoppningsvis ett dygn senare.
Linus beskrev sitt lopp så här:
Efter 2 års förberedelser stod jag i fredags på startlinjen tillsammans med bl.a. Per Forsman och Johan Ström för att springa upp och ned på Hallandsåsen några gånger och sedan vidare till Kullaberg. Tyvärr utan Henrik Sjöberg som blev sjuk 2 dagar innan start, riktigt surt. Novembervädret visade sig från sin bästa sida och, förutom lite utmaningar med magen, gick de första 100km/14h väldigt bra. Jag njöt av många fina partier så länge det var ljust. Vi tuffade på och låg tidsmässigt strax före plan och gick disciplinerat i varje tendens till uppförsbacke för att spara så mycket krafter som möjligt. Någon gång efter midnatt och 17h löpning, varav 7h i mörker, började jag få sällskap av demoner och negativa tankar. De var väl väntade och jag var ganska nöjd att det ändå tagit så här lång tid innan de dök upp. Under några timmar hade jag inga problem att hyfsat nöjt betrakta dem utifrån, nästan som att se mina tankar och kroppen i tredjeperson. Men efter vargtimman var jag rejält sliten (ont typ överallt), sömning och det blev allt utmanande att hantera de negativa tankarna samtidigt som terrängens svårighetsgrad tilltog rejält. Med ett grymt positivt sällskap, stöttande nära och kära såväl på plats som på distans och det faktum att vi låg före vår plan med bra marginal till spärrtiderna dök det aldrig upp några tankar om att bryta. De sista 25km tog över 7h innan vi nöjda, stolta och tacksamma stapplade in över mållinjen efter drygt 28,5h. Kullamannen var för mig också den fjärde och sista delen i mitt 5-årsprojekt med Sweden ultra trophy, vilket är en lite längre variant av En svensk klassiker, som utöver kullamannen består av Nordenskiöldsloppet, Sverigeloppet och Vidösternsimmet. Så här med distans (vilket för mig brukar innebära ett skönmålande) till alla lopp förutom just Kullamannen, var det sistnämnda klart tuffast för mig. Utan detta extra år av träning (inställd tävling p.g.a. Covid), utomordentligt sällskap och hyfsad rutin från diverse äventyr på sistone, hade Kullamannen antagligen tagit mig, men nu besegrade jag honom! Lite data Distans: 161km/100miles Total tid: 28h 39min Tid i rörelse: 24h 32min Snabbaste km: 5:45minMedeltempo 10:41min/km Medelpuls: 127Höjdmeter: 2902 Förbrukade kalorier: 14 930 Intagna kalorier: ca. 7000 (mestadels sportdryck) Medeltempo Håkullbacken/Nordväggen: 38min/km (1,57km/h)Ställ gärna frågor här, det hjälper mig i reflektionerna. Vart jag är på väg (idrottsligt) kommer jag dock inte svara på, för det vet jag inte själv. Nu ska detta få landa ordentligt och jag utmana mig med att inte ha någon tydlig och utmanande plan, åtminstone inte i närtid. Förhoppningsvis lyckas jag undvika ”post race depression”, men efter ett gäng tydligt målinriktade och välplanerade år kommer jag sannolikt under en period få jobba mentalt med att bearbeta detta.
Resultat 2021
Mer info om loppet hittar du här!
The legend of Kullamannen goes back to the days when the Vikings roamed the world. Today ultra runners from all over the world travel to the south of Sweden to challenge their stamina an persistence in the name of the ancient legend.
