Denna gång var det dax att bege sig till Trollhättan på midsommardagen!!!

Vi var sammanlagt 5 st Knallar (största klubb) som ville anta utmaningen. Innan jag berättar mer om själva loppet tänkte jag börja med att förklara vad ett 6-timmars lopp är och hur tankarna kan surra innan själva loppet. Ett 6-timmars lopp är ett lopp som går på en rundbana vars längd varierar från lopp till lopp, men i regel är den ca 1000 m, fördelen är ju bla annat att man inte kan springa fel, ha nära till toalett, men framförallt en mat- o dryckes-station efter varje km.

Många undrar kanske varför man gör detta, men kicken över att ha klarat det är enorm. Det skall sägas att det är väldigt få som springer hela tiden, de flesta lägger in ngr korta promenader för att lindra det onda. Jag vill ju inte fara med osanning, visst tusan känns det i både kropp o knopp, men som min kära löparkompis Johan sa, ”det är bara smärta det går över”. Så sant så sant, i skrivande stund har det gått 28 timmar sedan målgång och man är redan sugen på nästa utmaning.

Uppladdningen brukar bestå av att man äter mycket mat 2-3dgr innan. Ingen speciell mat utan bara lite mer utav det vanliga, självklart gäller det oxå att tanka på med vätska men det vet ni redan. Nu till själva tävlingen.

Klockan ringde 06.00 dax att äta grötfrukost, packa väskan o hämta upp ett par Knallar till.

Vi som åkte upp var jag (Kalle), Cia, Linnea, Jonny P o Peter K. Förra gången var det Jonny som var rookie (Skövde) och nu var det dax för Linnea Börjesson som hade den äran.Väl framme i Trollhättan o det skall sägas att trafiken var inte tät denna midsommardag, så var det dax att inta den familjära stämningen, byta om, hämta nr lapp o snart var det dax. Peter Karlsson hade kommit på den underbara iden att ställa upp i 24-timmars, funkar som 6-timmars fast man måste var 4x så stark (dum). Starten gick kl 10.00 för oss alla oavsett om man skulle springa 6 eller 24 timmar. Värmen var underbar eller ett h-vete, hursom var det ca 25 grader. Denna gång var underlaget 40% stig, 40% grusväg, 10% asfalt o 10% gräs, snacka om att få med de flesta underlag. Taktiken är olika –  en knatar i väg i en kuslig fart 4:45/km för att sedan dö efter 3 timmar, men de flesta luffsar på. Jonny Pallhed gjorde sitt andra 6-timmars o hade samma taktik, fullfart från början, han låg trea en bit in i loppet, men aj aj efter 3 timmar. Jag, Cia, Linnea o framförallt Peter tog det lugnt.

Ett trevligt inslag var att Mackan o Susan dök upp o hejjade på. Tack Mackan för att du tog upp min dricka ur kylväskan så jag slapp böja mig. Efter ca 4 timmar började det att göra ont hos de flesta, men Cia såg superstark ut, jag hade varvat henne ett par ggr, men jag märkte att nu var hon inne i ”zonen”. Jonny tyckte inte det var roligt alls o Linnea hade gått en sväng o pratat men ngr andra tävlande. Jag själv kämpade febrilt med att dela upp den återstående tiden i små delar. När 6 timmar hade gått visade det säg att alla hade gjort en jätteprestation. Linnea hamnade på ca 53 km, Jonny på 52 km o Cia på 47 km.Jag för min del blev femma på ca 58 km.

När vi andra låg i gräset o pustade kom Peter förbi på ett av sina varv, det kan jag säga det var ingen av oss som var sugna på att fortsätta 18 timmar till. Resan hem blev det tjöt o många skratt, varför gör man detta? Nästa lopp går i Karlstad, vi är redan 5 Knallar som skall dit, skall du med?

Vid pennan

Kalle Björklund

För att se mer bilder från Trollhättan gå in under bilder.